I hate mornings!!
Känner igen det där, det är så tråkigt! Njuter när barnen har lov och jag bara har mig själv att tänka på på morgonen!
Det där känner nog min mamma igen från när min syster och jag var barn. Eller mest jag faktiskt..
Jag var hopplös! Mamma provade det mesta innan jag ens kom upp..
Och när jag väl kom upp skulle jag inte ha någon frukost ;)
Jobbig unge var jag..
Hoppas dina barn mirakulöst blir morgonpigga! Men det är väl att hoppas på för mycket ;)
Känner igen det där sen barnen var små. Nu är de stora, och får ta ansvaret för att de kommer i tid själva. Väcker dom inte längre, bara om det är uppenbart att de försovit sig, men då studsar de ur sängen;) Det blir lättare för dig med tiden, jag lovar=D
Det går över...om si så där en hundra år ;)
Kram
Usch vad tråkigt att ha det så! Jag hade en del problem med att få upp batman ett tag, lösningen fick bli en väckarklocka som stod så långt borta att han var tvungen att gå upp från sängen för att stänga av den.
Fast imorse blav han väckt av att jag klappade honom i håret i en kvart, såna väckningar gillar han... Haha!
Tjat tjat tjat...
Är nog lika i alla barnfamiljer. Drar mig för den dag jag ska börja på jobba dagtid, ja den dagen kommer någon gång. Vad man då måste ställa om sina rutiner...
Önskar dig en fin onsdag!
Ja....detta eviga tjat!
Tänk om var och en tog sitt eget ansvar att bli klar.
Vilken dröm.
Men....det gör vi ju här hemma. Så...jag lever i en dröm ;)
Kram på dig!
Godiset jag hade på skrivbordet är små hårda lakritsgodisar. Jättegoda! Jag kallar dom harpluttar ;)
Jag känner igen det där...och eftersom jag är en mycket rar person, fick de öära sig den hårda vägen. För jag tröttnade totalt på dessa tjat-morgonar. De försov sig inte så många gånger...
Tjat och gnat är mammans roll!
Här hade vi lite omvända världen förut. Men eftersom jag åkte med Anders till jobbet (han passerade mitt jobb på väg till sitt) så räckte det med att han sa: "Nu går bussen" så blev det fart på mig :-)