Det blir aldrig som man tänkt sig
I helgen skulle jag och några vänner ha åkt iväg på en ridtur på Baskjir-hästar. Bara för att få ett tillfälle att komma ut naturen och rida ett par timmar. Men tyvärr så blev det inställt, tydligen för mycket snö i skogen. (???) Fast man kan ju undra lite eftersom vi inte brukar ha så här lite snö i slutet av mars..... nåja..
Jag har faktiskt börjat fundera på en egen häst. Först måste jag bara hitta någonstans att ha den, gärna nära till hands, där det redan finns hästar. Jag har ett ställe på gång, men har inte fått besked ännu. Men så länge jag inte fått nej så finns det fortfarande hopp!
HEJ BLOGGEN!!
Idag är det första dagen på resten av livet, eller nått sånt.
'
Jag har liksom gått i ide ett tag. Det var egentligen inte min tanke att det skulle bli så länge. Men dagarna går så himla fort och tiden bara flyyyyyger förbi. Vips! så blev det ett nytt år och till slut har det nästan gått för lång tid.
'
Men en sak har jag lärt mig de senaste dagarna: Det är aldrig för sent.
'
Inte mycke har hänt i mitt liv sedan september förra året, jag jobbar på som vanligt, vi renoverar hemma som vanligt, allt är precis som vanligt. Nästan.
'
I helgen hade vi klassåterträff med alla som gick ut nionde klass för 20 år sedan. Det kan tyckas som en evighet, men jag upplever det inte som att det var 20 år sedan. Speciellt eftersom jag inte fattat att jag passerat 30 för ett tag sedan. Jag hade lite ångest över att gå, speciellt eftersom dem enda TVÅ människor jag har kontakt med sedan nian inte skulle gå. De flesta från skoltiden har jag inte ens sett överhuvudtaget sedan skolavslutningen, eller alternativt tre år senare när vi tog studenten. Men jag bestämde mig för att gå ändå.
'
Och jag blev inte besviken. Efter en trevande start gick det rätt fort innan 20 år var som bortspolade. Och det som var så roligt var att märka att trots att jag själv varit ovetande om det så har man tydligen lämnat vissa avtryck i historien hos vissa. Jag minns även att jag hade betydligt fler killkompisar i skolan (både högstadium och gymnasium) än vad jag hade tjejkompisar. Men dem försvann i eftersom man skaffade sig svartsjuka pojkvänner som inte tolererade att man var kompis med en kille. Det var så roligt att märka att trots tiden som gått så finns det fortfarande människor som efter 20 år skulle ställa upp om man bad om det.
'
Jag kom även till insikt om att livet är väldigt kort och man inte spola tillbaka för att göra om saker. Det enda man kan göra är att blicka framåt och göra saker som man verkligen vill göra. Det är för kort för att slösa bort....Jag måste ta tillvara på mina dagar och göra saker som jag vill göra.
'
Idag är första dagen på resten av mitt liv.
