Olycksveckan
Ibland önskar man att man hade ett jobb där man inte behövde använda huvudet alls. Där man bara blev tillsagd att "Gör Det!" också gör man det. Så när man kom hem var huvudet helt oanvänt.
Den här veckan går nog till historien som den sämsta veckan i världshistorien. Och det är bara tisdag.
Igår upptäckte vi att det blivit fel på en (annan än förra gången) produkt. Sånt händer, ingen är perfekt, alla kan göra fel. Trist bara när det var en grej som kunden hade så jätte, jätte, jätte bråttom med. Hade det varit normal produktion hade det inte varit såååååå hemskt. Ännu tristare är det när dem som gör fel inte kan erkänna att "OK, det blev fel, nu gör jag om och gör rätt" utan ska komma med en massa tama bortförklaringar om att det berodde på än det ena än det andra.
Nästa grej var då jag upptäckte att VÅR leverantör skickat fel grejer. Ok, det löste sig till slut. Dem erkände att dem gjort fel, beklagade och skulle skicka ersättningsleverans. (Nej, inte kineser denna gång, det var andra grejer). Tyvärr tar detta några dagar extra i leveranstid så det blir lite hack i produktionen. Hack kostar pengar. Det är INTE bra.
.
Dagens största: Lackfirman som skulle lacka våra formpluggar har gjort ett SKITjobb. Pluggarna är förstörda. Tid har gått till spillo. Och nu sitter vi rejält i klistret. Visserligen skulle dem inte ta betalt för sitt skitjobb, men vad hjälper det.
.
Nån som vet nått menlöst jobb som inte kräver några som helst hjärnceller?????
Gubbvälde
Visst har jag nämnt att vi har en gubbe på jobbet som är petigare än det petigaste, när det gäller andras arbetsuppgifter. Att kasta sten i glashus är verkligen hans melodi. Total brist på självinsikt. Letar hellre fel i andras jobb än att ta itu med sånt som ligger på hans bord. Och dessutom helt värdelös på att ta någon form av kritik.
Visst, jag tycker inte heller det är speciellt roligt att göra fel och få det påpekat. Men jag försöker ta det till mig och göra rätt nästa gång. Han är dessutom mer än dubbelt så gammal som jag, han borde ju ha varit med ett tag och lärt sig ta sina smällar. Istället blir han som en jättebaby och surar när vi inte håller med om precis allt han säger.
Att vi numera är tre kvinnor på kontoret, som inte alltid håller med honom, gör honom frustrerad ibland. Och då går han bara sin väg, håller sig undan. Sitter knappt och dricker kaffe med oss.
Tjurar.
Ibland undrar jag om han tror att vi ska bara svälja ALLT, för att han är man och äldre än oss (äldre än oss tre tillsammans tror jag).
Har jag sagt att han är hos oss frivilligt?
Dagen efter
....känner jag mig jättehängig.
Ont i halsen, ont i kroppen, trött.
Idag blir det en lugn kväll hemma. Bara sitta i soffan och göra ingenting.
Ont i halsen, ont i kroppen, trött.
Idag blir det en lugn kväll hemma. Bara sitta i soffan och göra ingenting.
Båtupptagningen från helvetet
Idag skulle båten ur vattnet. Och ja, det är lite tidigt, men det känns som att sommaren är slut nu så det var lika bra att få det gjort nu på en gång. Så att man slipper ha det hängande över sig.
.
Så idag skulle det ske. Vår båt ligger i ett båthus i "stan", där man kan ta upp båten på en räls. Man sänker ner båtvagnen i vattnet, kör upp båten, och vinschar sedan upp båten ur vattnet. Fördelen med detta, jämfört med att ta upp med kran (som är det vanligaste sättet) är att man kan ta upp båten när man vill, och att det inte kostar något. Nackdelarna, ja, dem kommer.
.
I normala fall brukar vi göra båtupptagningen i fler etapper:
1 Segla in till "stan", plocka ner segel
2 Lyfta av masten vid en mastkran
3 Ta upp båten
.
Och inget att detta brukar ske på en och samma dag.
.
Men idag skulle båten transporteras från våra lilla vik inte till den stora fjärden. Eftersom vi tog ner alla segel och tömde båten igår så fick det bli motor hela vägen. Detta hade nog gått rätt fort OM inte motorn bestämd sig för att krångla. Vilket innebar att vi fick åka väldigt sakta ibland, för att den inte skulle värmenypa.
.
Nåväl ett sånt litet missöde kan man ta, det tog ju bara lite längre tid. Vi kom ju trots allt fram till mastkranen när min far och mor stod och väntade på att få hjälpa oss.
.
Mastlyften gick förvånandsvärt bra, med tanke på vad som skulle komma sen. Masten av, tjoff, och sen vidare till båtklubben.
.
Nu började det mödosamma arbetet med att dra fram den räls som ska ta båten in till båthuset. Detta arbete kan vara lite tungt och tidsödande, men ingenting som orsakar några större missöden. Jag instruerade min mamma om hur man körde vinschen, tänkte att detta var ju den lättaste uppgiften så den fick hon ta.
Efter mycket om och men kom i alla fall vagnen ner i vattnet och båten var på väg upp. So far so good.
.
Det är lite spännande att ta upp en båt med rälsvagn, vagnen måste ju liksom ner under vattnet för att båten ska kunna åka över den för att sedan fångas upp när vagnen vinschas uppåt. Då gäller det att båten hamnar på rätt ställe på en gång. Så att man slipper göra om proceduren. Det gjorde den INTE. Upp med båt, ner med båt, upp med båt, ner med båt. Upp med båt bara för att upptäcka att någon ställts sin båt så att aktern sticker ut en meter i den farled som utgör båtupptagningen. Operation flytta båt startade. Eftersom mannen och min far befann sig på segelbåten, halvägs uppe ur vattnet så fick det bli jag och mamma som flyttade den okända båten. Det gick väl inte så bra som man kunde ha hoppats, men vi fick iväg hindret till slut. Nu kan man ju undra vad min roll i denna båtupptagning var eftersom mamma körde vinsch och mannen och pappa befann sig på båten.
Jo, jag rodde runt i en liten jolle för att se att båten stod som den skulle på vagnen.
.
Har jag sagt att det ösregnade också?
.
Blöt blev jag i alla fall, både ovanifrån och underifrån.
.
Till slut upptäcker jag att båten INTE står som den ska. Vi måste göra om ALLTIHOPA. Alltså ta upp hela vagnen utan båt för att se vad som är fel. Sagt och gjort. Av med båt, upp med vagn. Lokalisera felet och sedan ner med vagn igen. Nääääähäääää, inte det. Vagnen står stilla, halvvägs ute. Springer (ja, jag sprang) upp till vinschhuset för att se vad som är fel. Där står mamma med en vinsch som ser ut som ett garnnystan. 100 meter vajer i ett enda stort trasselsudd. Då, där, var gränsen till nervsammanbrott inte långt borta. Det fanns inte mycket att göra än att trassla ut alltihopa. Kan bara säga att det var tur att pappa var med, varför jag inte fått något av hans lugn är ett mysterium. Han stressar nästan aldrig upp sig, utan går lugnt och metodiskt tillväga. Jag däremot, det ska vi inte ens tala om.
.
3 timmar efter första försöket åker vagnen i vattnet igen. Denna gång kommer båten ur vattnet, inga hinder i vägen, inget trassel. Bara fyra rejält trötta människor. Jag och mannen är kvar för att tvätta av båten medans mor och far åker hem för att få våra barn i säng. Trötta och blöta kommer vi hem tillslut. 11 timmar senare.
Snark snark
Nääääääää
inte gick jag och la mig inte. Lite mat och sen kom jag ju in i andra andningen. Det blev en långpromenad runt lotsstigen och sen slappa i soffan.
Och nu ska jag se på tv..........Zzzzzzzzzzz Zzzzzzzzz Zzzzzzzzzz
Båttömning
Det sägs ju att båtar har mycket större utrymme inuti än vad som syns på utsidan. Men inte kunde jag väl tro att det rymdes ett halvt HUS inne i en båt. Hela dagen har gått åt till att köra lass efter lass efter lass med kuddar, täcken, kläder, överbliven mat, dynor, skräp, tidningar (en hel kasse!!!) och annat som inte ska övervintra i båten. Men nu är den klar för upptagning. Och jag känner mig färdig för sängen........
Vad hände med sommaren?
Helt plötsligt tog den bara slut. Bara så där, rätt upp och ner. Utan förvarning.
Visst visst, nu skrev jag för några inlägg sedan om jag tycker det är mysigt med hösten, och det gör jag verkligen.
I SEPTEMBER!!!!
`
5 grader ute i morse, regn, regn, regn, regn....... Det blir ingen sista båttur i helgen. Mannen är ju fortfarande hostig, och det är nog inte så hälsosamt att åka båt i knappt 10 plusgrader. Så det blir nedpackning och tömning av båt istället.
`
`
Kineserna var rätt så ödmjuka, vi får hoppas att vi kommer överens om något. Kanske en gratis tripp till Shanghai????
´
´
Om det är någon ute i stugorna som sitter och funderar hur det går för mig med migränen, kan jag berätta att jag hämtade ut sista dosen med tabletter idag. 9 tabletter på 18 dagar. Det är ju inte VARJE dag, så så illa är det ju inte.
Huvet fullt
Idag har jag haft en sån där dag då man önskade att man aldrig klev upp. En olycka kommer sällan ensam och det har jag verkligen känt av idag.
Först ringer en kund och är upprörd över kvaliteten på levererade produkter. Det var väl egentligen inte så mycket att göra än att göra en pudel och lova bot och bättring. Sen jag då i min tur gå ut och skälla lite på den som verkligen tillverkat produkten och få dem att lova bot och bättring.
´
´
Nästa olycka kom när en JÄTTELEVERANS från KINA visat sig vara nästan helt kass. Och leveranser från Kina tar man liksom inte bara och returnerar. Först ville jag helst bara gå och dö nånstans, men när man väl sitter där med skägget i brevlådan är det bara att klämma dit bikinlinjen också. På något sätt måste man hitta en utväg, och det gjorde vi efter ett tag. Ingenting är oooomöjligt, som Gunde Svan säger.
´
´
Imorgon blir det till att ta kineserna i hornen. Om det nu hjälper. Jag har hört att det är lite speciellt att göra affärer med kina.
En liten bloggträff
.....hade vi ikväll. Jag och Camilla.
Tog en tur upp till världsmetropolen för att hämta ut den vinst som jag vann på hennes lotteri.
Det var en sån här fin sak:
Bilden kan jag dela med mig av. Men ljusstaken behåller jag själv (sorry Afrodite!!), den är min!
Vinsttajm!!
Nu ska jag iväg till Camilla för att hämta ut mitt stora PRIS!!!!
Undrar vad det kan vara???
Kanske en:
Eller åtminstone en:
Hur som helst. En kopp kaffe kommer jag att få, det vet jag redan.
Edinburgh
Japp. Skottland var det. Det gissade Afrodite först på.
Närmare bestämt Edinburgh. Det gissade Ama de Casa först på.
´
´
Lite komiskt är det att blogg.se bestämt sig för att köra reklam för Edinburgh mellan första och andra inlägget hela dagen. Som för att hjälpa er lite på traven. Men hur visste DEM att jag skulle lägga ut det inlägget igårkväll???
Gissa bilden
Hehe
Nej, det är varken Italien, Österrike eller Örebro
Här får ni flera bilder:
UPDATE:
Nej, det är varken Italien, Österrike eller Örebro
Här får ni flera bilder:
Och BARA JAG får INTE gissa, eftersom hon redan vet vart vi ska.........
UPDATE:
Det finns dem som närmar sig så jag slänger in lite fler ledtrådar:
Höstplaner
Jag har en rätt så spännande höst att se fram emot.
I och oktober ska jag och mannen (samt min bror med sambo) åka på en weekend hit:
Sedan i november åker jag hit
Denna gång är det jobb som gäller, men det känns rätt kul i alla fall.
Svampfångst
Efter två veckors traskande i skogen kom äntligen utdelningen:
Hela 4 (!!!!) kantareller hittade jag. 4 !!!! (För visst är det kantareller, annars blir jag väldigt besviken)
Nu kanske vissa tycker att detta är väl ingenting. Men jag har aldrig hittat några kantareller förut, och dem var inte så långt hemifrån. Dessutom var det fullt med små kantarellbebisar runt omkring, så om ett tag kanske det finns flera där.
Nu är bara den stora frågan kvar. Vad gör jag nu??? Vad gör man med fyra kantareller? Soppa?
Fotoredigering
Jag håller på att redigera lite foton på jobbet. Foton som sedan ska användas till reklambroschyrer. Detta innebar att jag fick leka lite med photoshop på jobbet, och det var ju jättekul. Även om jag inte blivit något proffs på detta program, lååååångt ifrån, så har jag lärt mig en del kul saker.
Väl hemma så gjorde jag lite redigeringar i mitt eget gratis-redigeringsprogram. Det resulterade i denna bild:
Vårat hus
Samt denna bild
Det var faktiskt skit enkel (när man visste hur man skulle göra)
Skolstart
Imorgon börjar dottern förskoleklass, eller mini-ettan som det också kallas.
Hon har verkligen satt fram emot detta hela sommaren. Liksom väntat på att sommaren äntligen ska vara över så att hon slipper vara hemma längre. Undrar hur länge denna inställning till skolan kommer hålla i sig. Sonen som börjar 3:e klass har inte riktigt samma inställning längre. Nu tror jag inte det är själva skolan i sig han har något emot, för han har faktiskt världens bästa lärarinna (sorry, alla ni andra som har anspråk på denna titel, den är upptagen), jag tror det snarare sitter i att han måste kliva upp så tidigt på morgonen.
Det är i alla fall en stor dag för dottern imorgon. Hon får nämligen för första gången i sitt liv........åka SKOLBUSSEN!
Och packa skolväskan. Det är dessa två saker hon längtat efter hela sommaren, för skolan är hon redan bekant med. Klassen likaså, de har ju redan varit tillsammans hela våren (dagis/förskolan var överfull, så alla 5-åringar blev satta i förskoleklassen). Men nu ska hon som sagt få åka skolbuss, med dem stora barnen.
Stugsistan
...eller ljusfesten som vi brukar kalla den, gick av stapeln i går ikväll.
Det är en årlig tradition att sista lördagen innan skolstarten firar vi att sommaren är slut för i år. Då tänds det eldar och marshaller i alla stugor runt kusten. Det är lika vackert varje år.
Vi hade väl inte mycket till fest direkt. Eftersom halva familjen legat sjuk hela veckan (och vissa inte tillfrisknat ännu) så blev det en lugn hemmakväll. Men vi bidrog ändå till att förgylla alla andras tillvaro genom att ställa ut lite marshaller på stranden. Även om vi själva inte är på festhumör vill man ju inte lämna ett svart hål i strandremsan.
Att knäppa kort i becksvart mörker kräver att man har ett stativ. Det har inte jag.
Höstmys
Det är med vemod, och samtidigt lite glädje jag inser att sommaren är över för denna gång.
Hösten är på väg.
Det är liite kyligare i luften, kvällarna är mörkare och löven har börjat skifta i färg.
.
Det har varit en ganska bra sommar. Barnen har badat så vattnet sprutar ur öronen. Det bästa vi gjorde denna sommar måste onekligen vara badstegen på bryggan. Vår "sandstrand" inbjuder nämligen inte så värst till bad då den har väldigt sank botten. Man sjunker ner en bit och sedan står man där...... Men badstegen gjorde att ungarna kunde hoppa i direkt från bryggan, hela dagarna..
.
Men nu är i alla fall hösten på väg. Det känns skönt att ta på sig en extra kofta, tända lite ljus, mysa i soffan. Och innan snön kommer har jag bestämt mig för att slutföra lite renoveringsobjekt. Nu gäller det bara att finna kraft och energi att ta tag i dessa projekt.
.
Påbörja är jag bra på, dock inte att slutföra. Det mesta brukar bli näääästan färdigt. Som vårt kök ungefär. Det är klart.....nästan. Det är ju bara listerna kvar.
.
Men någon sa att det har man 20 år på sig att göra.......
Husligt värre
Idag har jag inte suttit och läst en bok hela dagen. Främst av den anledningen att boken tog slut igår. Nu hade jag ju kunnat börja på en ny bok, men det kändes onödigt för då skulle jag inte fått något gjort alls idag.
Det är inte det lättaste att sysselsätta en 6-åring som inte är frisk, men inte heller sjuk. Jag vill ju inte riskera att hon blir sjuk igen och missar skolstarten på måndag, så det var inomhusaktiviteter som gällde.
Så därför fick det bli bak. Ska man vara ärlig så var det väl mest jag som bakade. Muffisarna var hennes val, bullarna tog för lång tid för att hon skulle orka vänta på.
Äta dem däremot, det gick ju jättebra.
Sen var jag tvungen att ta tag mina mest försummade husdjur.
Akvariet.
Jag har blivit lite slö med städningen på sista tiden, och vissa fiskar har försvunnit på nått mystiskt vis. Nu tror jag inte alla har dött eftersom det varit skitigt, vissa var över tre år gamla och det får man väl räkna som normal livslängd på en fisk.
(Det är jättesvårt att knäppa kort på ett akvarium. Med blixt blir det som att knäppa en spegel. Utan blixt blir det bara suddigt. Men ni förstår väl ändå hur det ser ut. EFTER städning)
VAB eller VAM?
Här hemma och "vårdar" sjuklingar idag också. Men de är mycket piggare idag. I alla fall dottern. Det innebär ju i praktiken att jag hade kunnat åka till jobbet idag, men med tanke på mannens tillstånd finns det ingen som ser efter barnen.
Och till fritids kan jag ju inte skicka henne eftersom hon var sjuk igår. Det finns ju en oskriven regel att man håller barnen hemma minst en dag efter att de blivit feberfria. Och del tycker inte att man ska skicka barnen till förskolan när dem är :
snuviga
hostiga
allmänt trötta (kan ju vara nån sjukdom)
´
´
För min del innebär det att jag skulle behöva vara hemma från september - maj.
Hälsokost
Den sjuka och mycket ynkliga dottern (hur många manliga gener finns det i henne egentligen) har kommit fram till, helt själv, att man blir friskare fortare om man bara äter nyttig mat. Så därför ska vi från och med nu bara äta nyttiga saker:
Grönsaker - nyttigt
Korv -nyttigt (nåja sådär)
Potatis - nyttigt
Pannkaka - inte så nyttigt (enligt dottern) men mumsigt
....och mumsiga saker ska vi också äta. Nyttiga saker och mumsiga saker. (Och det räcker tydligen om bara den ena är uppfylld)
Det är en diet jag kan leva efter.
Hypokondriker?
Ett förvånadsvärt snabbt tillfrisknade har drabbat 50% av sjuklingarna.
Och alldeles riktigt så blir det ingenting gjort idag. Jag har faktiskt suttit och läst en bok hela dagen. Om det är att kalla bortkastad tid eller kvalitetsavkoppling vet jag inte. Boken var bra i alla fall.
Men det kanske bara är en tillfällig formtopp?
Och alldeles riktigt så blir det ingenting gjort idag. Jag har faktiskt suttit och läst en bok hela dagen. Om det är att kalla bortkastad tid eller kvalitetsavkoppling vet jag inte. Boken var bra i alla fall.
Torsdag!
IDAG är det torsdag.
På riktigt.
´
Fast det blev i vilket fall som helst inte mycket jobbat idag. Det blev helt plötsligt helg på en gång. Jag är nämligen hemma och vårdar sjuka barn (och sjuk man). Mannen har varit hemma nästan hela veckan och nu blev barnen också sjuka. Och det säger ju sig självt att en sjuk man inte kan vårda sjuka barn när han knappt kan vårda sig själv.
´
Så denna dag är som ett blankt papper. VAD ska jag hitta på???
Förutom att passa upp en massa halvdöingar
Torsdag??
Hade torsdag i morse när jag vaknade. Var så himla glad över att det bara var en dag kvar på den här veckan.
På jobbet tog jag en snabb titt i almanackan och konstaterade att leverantörsbesöket jag skulle ha på onsdag kl 10.00 inte blev av. Jahapp tänkte jag, dem glömde väl bort det. Ändå tills dem helt enkelt dök upp kl 10.00! Då började jag ana att det kanske var ONSDAG idag, inte torsdag.......
.
Besvikelsen var stor. Det är alltså inte fredag i morgon. Det är TORSDAG!!! Två dagar till innan det är helg igen. Inte för att det är speciellt betungade att jobba, det är det verkligen inte eftersom jag gillar mitt jobb. Idag, t ex, har jag suttit och lekt med Photoshop hela dagen.......
Larvigt
Tog en promenad och stannade helt plötsligt till efter vägen och tänkte : "Där sitter ett blogginlägg!".
Självklart var varelsen tvungen att förevigas:
Detta var hans/hennes vackra sida.
På andra sidan såg den ut så här:
Det var nästan som att den försökte skrämma bort mig. Synd att jag inte är så lättskrämd bara. Men om jag var en fågel hade jag kanske gått på dess försök att få mig att tro att den var en orm.
Nån som vet vad detta kommer bli när den är färdig? Trollslända??
Tror aldrig jag har fotat så många bilder som sedan jag blev med blogg. Allt möjligt bli ju dokumenterat nu för tiden.
Uppdate: Nu har jag lyckats googla fram vad det är. Det är en fjäril, en Snabelsvärmare.
Surströmming
Efter att jag lagt upp denna bild häromdagen,
fick jag några kommentarer som undrade om jag bodde på Ulvön.
Därför känns det som att jag borde upplysa delar av befolkningen att Röda Ulven surströmming inte tillverkas på Ulvön. Den görs i denna byggnad:
Som ligger tvärs över viken från vårt hus. På en udde som heter Skagsudde. Strax innan man kommer ut till Skeppsmalen och Skags Fyr.
Trots det ringa avståndet till denna delikatessfabrik så äter jag INTE surströmming. Efter att ha slavat under varma (och kalla) somrar i denna helveteshåla, har jag fått nog av surströmmning. Det räcker med dem små doftpartiklar som driver över till oss under juli månad.
Lotsstigen
En gång i veckan har jag lovat mig själv att jag ska ta mig runt på "Lotsstigen". Jag har ingen aning om hur lång sträcka det är, men det tar ungefär 1,5-2 timmar beroende på hur fort man går. Även Alice (hunden alltså) tycker om att gå denna sträcka då hon får springa fritt i skogen.
En bit i efter denna stig kan man välja att antingen bestiga Vårdkasberget, eller fortsätta slingan runt så man kommer tillbaka hem igen (nu kommer vi ju hem vilket som eftersom vi bor på andra sidan vårdkasberget).
Igår valde vi att gå uppför berget eftersom jag ville ta några fina bilder.
Väl uppe på berget får man njuta av denna utsikt:
Det är fyren jag la upp bild på häromdagen.
Tittar man åt ett annat håll ser det ut så här:
Och visst är det vackert med all denna fina utsikt.
Men personligen är jag mer fascinerad över denna gamla byggnad som står uppe på berget.
Det sägs att det bodde soldater här under kriget. Första världskriget. Sedan dess har den varit övergiven. Det finns även två byggnader till här uppe, den ena stod kvar när jag var liten, men nu är det bara en hög bräder. Om och varför det bodde folk här uppe vet jag inte. Men själva Vårdkasen skulle ju tändas vid anfall så den kanske var bemannad dygnet runt en gång i tiden.
Sovkojer
Gammalt klotter
Runt om berget ligger det ett antal tjärnar. Den här tror jag heter Kastjärn.
När vi var små sas det att denna tjärn var bottenlös. Det tyckte jag lät jätteläskigt så jag var skiträdd för att gå tid. Nu vet jag att en sjö inte kan vara bottenlös, däremot väldigt djup eller ha sank botten, dock inte sakna botten helt och hållet.
Kanske man skulle ta sig en tur dit nästa gång, det ser ju onekligen fridfullt ut.
Brrrrr
Det är höst i luften.
10 grader ute nu på morgonen.
Bäst att ta på sig en extra kofta........
10 grader ute nu på morgonen.
Bäst att ta på sig en extra kofta........
Konsten att överleva (en tråkig helg)
Hela helgen har ägnats åt jobb och städning (vad är skillnaden egentligen).
Det är momsdags till veckan, och momsrapporterna ska vara inne senast tisdag. Annars blir Skatteverket sura. Jag ligger dock lite efter med jobbet eftersom jag har tre företag som ska göras momsrapporter åt. Nu skulle man ju kunna tro att jag riskerar att få sparken om jag missköter mitt jobb på detta sätt. Men ack se, det går inte. Jag har nämligen försökt flera gånger. Kan bero på att det är min pappas och min mans företag.........
Hur överlever man då en sådan helg?
- Jobba i små etapper. Med små delmål blir det inte så jobbigt.
- Varva jobb med lite städning
- Ta många pauser. Visst jobbet tar MYCKET längre tid. Men det blir i alla fall uthärdigt.
- Skicka iväg familjen så du får vara ifred (Nu skulle man ju kunna tycka att varför städar inte dem, så att du kan ägna all tid åt att jobba. Bra fråga....hmmmm........)
- Bjud in dig på mat hos någon annan stackare, så att du i alla fall slipper göra det.
- Lova dig själv att du i fortsättningen inte skjuter upp saker till sista stund (HAHAHAHAHAHA)
Sköna söndag
.....spenderas i källaren, i mitt kontor, jobb hela dagen......yippie.........
Lagt golv ligger
Jag ångar nästan valet av golv i vårt hus.
Det är jättesnyggt med nåtat skeppsgolv
när det är nyskurat. Det är BARA snyggt
med nåtat skeppsgolv när det är nyskurat.
Kräftskiva
Jamen det är klart att vi ska ha kräftskiva i mitt lusthus ikväll. Alla som vill komma är välkomna.
Det är synd bara att så många av er har så himla långt att åka, men om ni startar NU (eller tar ett flyg om det råkar gå nått hit) så hinner ni nog innan det blir allt för sent.
.
.
Och för att ni ska hitta hit ger jag några små ledtrådar:
Jamen det var väl inte så svårt???
Än så länge går det bra......
Nej, ingenting ovanligt har hänt än så länge. Det faktum att jag har migrän för femte dagen i rad kan man inte skylla på fredagen den trettonde. Antar att detta hade hänt även om det var fredagen den fjortonde. OM det mot förmodan skulle vara så att jag inte har någon känning av värk imorgon får jag helt enkel ta och anta att jag är allergisk mot mitt jobb.
Fast morgondagen kommer att ägnas åt diverse pappersarbeten ändå. Dessutom måste jag sanera hemmet. Jag är SÅ glad att jag bestämde mig för att INTE städa förra helgen. För mina farhågor om att det skulle se lika dant ut innan veckan var slut har besannats. Eller likadant och likadant. Det är värre.
.
Sen fick jag en vansinnig lust att äta kräftor i morgon. Fast det är så synd att det bara är jag i familjen som äter dem. Så jag får väl sitta i mitt lusthus, tända några ljus och knapra på mina kräftstjärtar i all min ensamhet.
Fredagen den trettonde
(Hur många har det som rubrik idag?)
Idag kanske man skulle ha stannat kvar i sängen. För att inte utsätta sig för onödiga risker menar jag. Men är det verkligen så att fredagen den trettonde är mer otursförföljd än andra dagar?
Tja, jag ber att få återkomma om den frågan. Det är nämligen ett tag kvar på den här dagen.
Mmmmmmmm
Om detta hade varit en glass hade den varit slut nu.
Smörjer in kroppen men skulle hellre vilja ta en sked och äta upp alltihopa. Men jag tror dock inte att den smakar lika bra som den luktar.
Day Four
..........need to say no more............
Evighetsplågan
Dag 3
Idag hade jag i alla fall kommit ihåg att ta med medicinen så att jag kunde jobba kvar som vanligt. Dessutom har jag varit förutseende nog att besöka apoteket för att fylla på förrådet. Jag hade ETT uttag kvar.
" Receptet gäller till mars", säger apotektjejen.
HAHAHAHAHA, innan dess har jag nog gjort av med ett recept till. 6 påfyllningar sedan mars, det är inte fullt ett uttag månaden. Tja mindre än 9 migränanfall på en månad är ju inte så illa. Kunde varit värre.
.
Jag har haft detta sedan tonåren. Hjälp har jag sökt. En del hjälp har jag fått. jag har provat en del förebyggande mediciner, vissa har inte hjälp alls, vissa har hjälpt lite men haft för stora bieffekter. Jag har gjort omfattande undersökningar och det är inget fel på mig (vilken tur!!!).
.
Migrän är en neurologisk sjukdom och har egentligen ingenting med vanlig huvudvärk att göra. Det är därför som vanliga värktabletter inte fungerar. Jag har faktiskt provat epilepsimedicin som förebyggande, och hittills är det det som fungerat bäst. Dock drabbades jag av en sköldkörtelinflammation för några år sedan och slutade då med epilepsimedicinen p g a biverkningar. Funderar dock på om dessa biverkningar var så jobbiga trots allt (fick ständiga myrkrypningar i fötterna).
.
Akupunktur har jag också provat, då blev jag anfallsfri i TVÅ veckor. Yeaay.
.
Ska tillägga att mina anfall trots sin höga frekvens är rätt "lindriga", i alla fall med migränmått. Jag har aldrig fått någon aura. Jag får huvudvärk runt ena ögat, kraftig illamående och tål inte ljud och lukter. Men tar jag min medicin så fungerar jag som vanligt. Tar jag den inte.....jag då skulle jag kunna lägga mig ner och dö. Det som gör det hela så jobbigt är att medicinen tär på kroppen, jag blir väldigt trött (den är ju trots allt muskelavslappnade). Detta gör att efter tre-fyra dagar med medicinering så är jag rätt knäckt. Fysiskt.
Surt!
Jag vet inte vad det beror på, men den här tiden på året har jag alltid så gott som dagligen migrän. Alltid under augusti, september, när det är lite fuktigare i luften. Det är lika dant varje år. När vi börjar närma oss december/januari brukar det avta lite grann.
Det kan i och för sig bero på att jag har lite för mycket att göra just nu. Att jag är för stressad, sover dåligt och det har varit så konstigt väder i några dagar nu. Men det är ju egentligen ingen skillnad mot för resten av året.
Dagens Lunch
Igår köpte jag med mig indisk mat på vägen hem. Jag bara ÄLSKAR indisk mat. Grillade lamm, kycklinggrytor, naanbröd.....mmmmm........
Jag köpte med mig tre olika rätter hem. Tänkte att det skulle räcka till fyra personer. Det gjorde det. Dessutom fick jag tre luncher. Så denna vecka äter jag indiskt hela veckan (nästan). Kan inte bli bättre.
Jag köpte med mig tre olika rätter hem. Tänkte att det skulle räcka till fyra personer. Det gjorde det. Dessutom fick jag tre luncher. Så denna vecka äter jag indiskt hela veckan (nästan). Kan inte bli bättre.
Lugnet efter stormen
Jamen det gick ju ganska bra ändå. Inte var det så värst många postitlappar med utropstecken på heller. Någon enstaka detalj som saknades bara och det fixade jag rätt fort. De flesta postitlappar berodde även på saker som chefen helt enkelt inte förstod, inte på saker jag gjort fel eller glömt.
Men det var det jobbet. Nu väntar en massa kvällsjobb hela veckan. Jag har nämligen inte bara ETT jobb, jag jobbar även på fritiden. Ett jobb som inte är lika välavlönat och som jag helst skjuter upp till sista minuten. Det vill säga NU.
Fast inte idag, nu är jag för trött. Imorgon kanske.........
Nu börjar allvaret
Japp, så var det dags då. Iväg på arbetet. Det ska bli spännande (NOT!!!) att se vad som väntar en på kontoret. En hög med papper finns det säkert. 4 veckors fakturor, som kanske är betalda, men som ska bokas in. En låååång lista på saker som fattas för att produktionen ska flyta på (om jag inte lyckats beställa allt innan jag gick på semester). Sen ska det bli spännande och se om chefen spytt gula postitlappar med många utropstecken på överallt. Det brukar vara höjdpunkten!
"Vi har för mycket gul färg!!! Beställ mindre nästa gång!!"
"Vi har för lite vit färg!! Bråttom!!!!"
"Det saknas muttar till xxxx detaljer!!!!!"
"Kolla så vi har allt hemma till X!!!!!!"
.
.
Mängden utropstecken brukar signalera hur jag ska prioritera mina arbetsuppgifter.
.
.
Off we go!!!
Sista dagen!!!!
Nu är jag inne på min sista semesterdag för detta år!!!!!
Ahhhhhhhh!
.
.
Vad ska jag ta mig för på denna dag då? Eftersom det ääääntligen kommer lite regn så slipper man ju vara ute och bättra på solbrännan, dessutom slipper man ju sitta och titta på en massa ungar som badar hela dagarna. Vilken himlans tur! Nu kan jag äntligen ta mig för den där städningen som jag tänkt göra hela sommaren. Eller kanske inte. Mannen och barnen har ju faktiskt semester en vecka till. Om jag städar nu kommer det ju se lika dant ut om en vecka igen och det skulle ju kännas rätt meningslöst.
.
.
Annars är jag väldigt sugen på att starta en besinningslös rivning av hallen. Problemet är bara att om jag river ner så måste jag bygga upp också, och det är jag inte lika sugen på.
.
.
Nu skulle jag vilja ha en sån där magisk trollstav så att det bara blir klart på en gång.
Award 2
Tack snälla Susanne för denna award:
Nu är det ju så att jag fått denna award en gång tidigare. Av Bara Jag.
Den kan ni läsa här.
Jag funderade på om jag skulle skriva 7 nya saker och länka till 7 nya bloggare. Tyvärr är min fantasi inte så bra och dessutom skulle jag nog länka till samma 7 igen, och dem som jag inte länkar till har redan blivit länkade av någon annan.
Så vill ni veta 7 (inte så smaskiga) detaljer om mig får ni kolla på det gamla inlägget. Det har inte hänt så mycket sedan dess.
Tre dagar kvar
Om tre dagar är min semester över! Undrar vart dessa fyra veckor tog vägen egentligen. Jag har ju inte direkt försökt sova bort tiden.
Jag hann inte med allt på min lista. Det enda som blev målat var lusthuset.
Förrådsboden kanske får sig lite färg innan vintern kommer.
Lite sly röjde jag också. Nu är det bara till att rensa upp allt och lägga det på hög.
Storstäda hann jag inte med heller. Men det hade jag tänkt att göra i helgen.
Båten hann vi vara ute med i ca 2 veckor (om man räknar bort nån dag). Det är inte såååå mycket som mannen hade velat men tillräckligt för mig.
Nästa vecka börjar jobbet igen. Faktiskt har jag varit ledig så pass länge så att jag kommit att sakna mitt jobb. Jag är bara rädd att ett kaos väntar mig. Det är det värsta med att vara ledig. Än fast jag försökt förbereda allt så att inget ska saknas så är det alltid något man glömt. Och min chef är snäll men ibland så blir hon arg först och tänker sedan. Dessutom har det säkert hunnit byggas ett berg av fakturor på fyra veckor!!!
Mannen funderar på att ta barnen och åka iväg båten utan mig, och det har jag inget emot. Då behöver jag inte känna dåligt samvete om jag skulle behöva jobba över någon dag.
Tillbaka på båten. Några dagars semester t...
Tillbaka på båten. Några dagars semester till.
